eller så galen va den nog egentligen inte, men jag hade jätte trevligt i parken med en massa människor jag inte kände men det gick bra i alla bra och träffade några nya trevliga människor :)
men en sak fattar jag inte... även om man är full... så kan man faktiskt ta med sig sitt skräp till närmsta papperskorg... så jobbigt är det inte... när jag och mitt sällskap gick va vi sist kvar just där vi suttit men ingen hade slängt skräpet runt om kring.. vi tog våra grejer och gick med dem i alla fall... det såg verkligen ut som en svinstia runtomkring...
men när vi skulle ut ur parken var ju grindarna låsta... vilket alla egentligen visste men ingen tänkt på och jag trodde att de visste en väg ut men det slutade med att vi fick klättra över grindarna... hjälp säger jag... men jag fick hjälp av världens gulligaste Richard... han va min räddare :) TACK!!! vore det inte för honom hade jag varit fast därinnanför... men nu är jag här i alla fall och allt gick bra :)
sen hamnade vi på sugar och där var för ovanlighetens skull typ inget folk... men till min förvåning satt Fahd där utanför och pratade med Abdul och jag skulle bra gärna vilja veta vad de pratade om...
men nu är jag och Sofie hemma och ska strax sova... väntade ju på henne så va ingen ide att gå hem tidigare och jag visste att hon ville hälsa på Abdul så det fick bli att vara kvar sen hade jag en väldigt trevlig stund med Susanne :) det är nästan två år sen vi träffades sist...
så nu blir det sova så man orkar ta sig till stranden imon... :)
men en sak fattar jag inte... även om man är full... så kan man faktiskt ta med sig sitt skräp till närmsta papperskorg... så jobbigt är det inte... när jag och mitt sällskap gick va vi sist kvar just där vi suttit men ingen hade slängt skräpet runt om kring.. vi tog våra grejer och gick med dem i alla fall... det såg verkligen ut som en svinstia runtomkring...
men när vi skulle ut ur parken var ju grindarna låsta... vilket alla egentligen visste men ingen tänkt på och jag trodde att de visste en väg ut men det slutade med att vi fick klättra över grindarna... hjälp säger jag... men jag fick hjälp av världens gulligaste Richard... han va min räddare :) TACK!!! vore det inte för honom hade jag varit fast därinnanför... men nu är jag här i alla fall och allt gick bra :)
sen hamnade vi på sugar och där var för ovanlighetens skull typ inget folk... men till min förvåning satt Fahd där utanför och pratade med Abdul och jag skulle bra gärna vilja veta vad de pratade om...
men nu är jag och Sofie hemma och ska strax sova... väntade ju på henne så va ingen ide att gå hem tidigare och jag visste att hon ville hälsa på Abdul så det fick bli att vara kvar sen hade jag en väldigt trevlig stund med Susanne :) det är nästan två år sen vi träffades sist...
så nu blir det sova så man orkar ta sig till stranden imon... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar